|
SDK har fått Rovdjursutredningen på remiss från SKK. Vi skall
svara senast 29/2. Vi har i CS tagit fram ett förslag som bifogas.
När ni läser det så observera att * Remissvaret går till SKK som sedan väger in det i sitt svar Om ni har synpunkter som ni vill ha med i svaret, tag kontakt mig
senast 24/2. Hälsningar Christoffer Till Svenska Dreverklubbens yttrande angående Regeringens utredning "Rovdjuren och deras förvaltning" (SOU 2007:89) 1. Inledning Drevern finns huvudsakligen i Sverige, Norge och Finland. I dessa länder finns rasklubbar för drever. Svenska Dreverklubben (SDK) är rasklubb för drevern i Sverige och är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK). SDK har cirka fyratusen medlemmar organiserade i tjugofyra lokalklubbar. Uppskattningsvis finns det idag cirka niotusen drevrar i Sverige. Troligtvis är samtliga medlemmar i SDK jägare eller har på något sätt anknytning till jakten. Jägarna är också indelade på markägare och/eller arrendatorer. Vidare bedöms det att det antal drevrar som inte nyttjas till jakt är mycket litet då drevern är en utpräglad jakthund. Jakt med drever innebär att viltet beroende på hundens väckskall lugnt börjar gå framför hunden. Hunden driver sedan djuret med tätt skall som medför att drevdjuret har helt klart för sig var hunden finns. Det drivna djuret blir därför inte stressat utan strävar efter att i lugnt tempo gå undan utan att lämna hemområdet. Tempot i jakten hetsar inte drevdjuret och ger jägaren möjlighet till identifiering, selektivt urval och säkra skott. Tillåtna drevdjur för drever är hare, hjort, rådjur och räv. Under söket på drevdjur kan hunden befinna sig upp till 500 m från föraren och när väl drevet är igång så överskrider avståndet ofta en kilometer. Vidare har drevern utmärkta förut-sättningar att genomföra eftersök på skadat vilt vid jakt och viltolyckor i trafiken. 2. Svenska Dreverklubben Svenska Dreverklubben har på olika sätt strävat att utveckla drevern både som jakthund och medlem av jägarens familj. Bilden av drevern som en jakthund som står i hundgård upplevs som mer och mer gammalmodig. De flesta jägare har starka band till sin hund som dessutom är en familjemedlem förutom att vara jakthund. Förutom detta strävar Svenska Dreverklubben efter att utveckla den jaktliga förmågan och att i aveln beakta ärftliga sjukdomar så att rasen kan hållas sund. De jaktliga egenskaperna värderas genom jaktprov (drevprov och viltspårprov). Exteriörutställningar bidrar till att bibehålla en funktionell exteriör. Vid både jaktprov och utställning ingår bedömning av hundens mentalitet. Svenska Dreverklubben anser att drevern är en bra jakthund med få sjukdomar. Ett intensivt arbete pågår med att bekämpa lungödem hos drevern. Andra medicinska problem är inte regelbundet återkommande. Tidigare fanns synpunkter på dreverns mentalitet då vissa individer kunde upplevas som sträva. Detta blir i och med att drevern också är familjehund mer ovanligt. Vidare fanns också synpunkter på att drevern var för ihärdig i jakten. Detta har också reducerats genom bättre kontakt och dressyr. Svenska dreverklubben anser att drevern är en bra jakthund med god mentalitet som gör att den kan vara både jaktkompis, familjens älskling och barnens lekkamrat. 3. Kungsörn, björn, järv och lodjur När riksdagen 2001 antog proppositionen om en Sammanhållen rovdjurspolitik var det svårt att förutse att de växande rovdjursstammarna skulle resultera i en stor koncentration av rovdjur som idag finns i en begränsad del av landet. Många olika opinionsyttringar i området visar att många som har rovdjuren till grannar är mycket missnöjda med förhållandena. Jakt med drever bedöms ske i mycket liten omfattning där det finns järv varför Svenska Dreverklubben överlåter åt andra intressegrupper att yttra sig om järven. Svenska Dreverklubben stödjer utredningens förslag beträffande kungsörnen att ingen jakt behöver bedrivas på denna art. Vidare stödjer Svenska Dreverklubben utredningens förslag att jakt på björn och lodjur skall ske genom licensjakt och att skyddsjakt skall förbehållas skadegörande individer. Slutligen stödjer Svenska Dreverklubben utredningens förslag att det är länsstyrelserna som skall ha det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen och att Naturvårdsverket skall säkerställa den nationella överblicken. 4. Vargen - en oacceptabel situation Rovdjurssituationen upplevs mest konfliktfylld inom områden som omfattas av vargrevir. Inom vargens kärnområden har förutsättningen för att bedriva jakt med lösa hundar försvårats starkt i många områden. Antalet vargattacker på hundar ökar i oroande takt. Sammanlagt har närmare 50 hundar attackerats av varg i Sverige under 2007. En stor del av rovdjuren finns dessutom koncentrerade till en begränsad del av landet - i Mellansverige (Gävleborg, Dalarna, Värmland, Örebro och Dalsland). Inom en tredjedel av landet finns cirka 90 % av landets vargar. Denna situation har minskat livskvaliteten för många på ett så markant sätt att acceptansen för en vargstam är liten, om ens någon. Nuvarande situation gagnar vare sig riksdagens mål om vargstammens numerär eller förtroendet för den svenska rovdjurspolitiken. Svenska Dreverklubben anser att det är värdefullt att den svenska rovdjurspolitiken är föremål för genomlysning och omprövning. Med kännedom om den tid processen från utredning till ett beslut tar, är det Svenska Dreverklubben bestämda uppfattning att det inte är rimligt att vänta till denna tidpunkt med ytterligare åtgärder för att hantera den situation som beskrivits ovan. Svenska Dreverklubben uppmanar därför till att berörda myndigheter ges i uppgift att vidta åtgärder för att hantera olägenheter orsakade av varg i den del av landet som har en helt oacceptabel koncentration av varg. Det arbete som bedrivs för att förebygga skador måste givetvis fortsätta men enligt Svenska Dreverklubbens uppfattning krävs en mer omfattande jakt/skyddsjakt på varg. Svenska Dreverklubben föreslår att berörda myndigheter ges i uppgift att ta fram åtgärder i syfte att minska den starka koncentrationen av stora rovdjur. Avsikten med detta är att lindra de negativa konsekvenserna som rovdjuren innebär för de människor som lever med rovdjuren i sin vardag och därmed öka toleransen för rovdjuren i allmänhet. 5. Illegal jakt Svenska Dreverklubben tar bestämt avstånd från alla former av illegal jakt. Svenska Dreverklubben stödjer också utredningens förslag att reglerna för bedömning av ansvarsfrågan i samband med att rovdjur dödas för att skydda jakthund skall klarläggas så att de kan tillämpas i praktiken utan att tveksamheter uppstår i jaktsituationen. 6. Ersättning för rovdjursskador Staten har ansvaret för förvaltningen och kostnaderna för stora rovdjur. Ansvaret omfattar också ersättning för de skador som rovdjuren förorsakar. Ersättning för hund som dödats, avlivats eller skadats i samband med rovdjursangrepp har inte följt utvecklingen och motsvarar inte värdet av en tränad jakthund. Utredningen föreslår att beloppet höjs från högst 10000 SEK till högst 20000 SEK för hund som dödats, avlivats eller skadats av varg, björn, järv, lo eller havsörn. Vidare föreslås att en oförsäkrad hund som skadas av rovdjur skall ersättas för styrkta kostnader avseende veterinärvård med högst 10000 SEK. Svenska Dreverklubben anser att staten i denna fråga inte tar på sig det fulla ansvaret utan överlåter det till den enskilde. Svenska Dreverklubben bedriver en omfattande verksamhet bestående av jaktprov och utställningar i syfte att meritera hundarna avelsmässigt. Meriterna ligger också till grund för ett försäkringsvärde som i sin tur nyttjas i hundens försäkring. Detta är ett etablerat system mellan hundägare och försäkringsbolag och utgör underlag för försäkringspremien. Svenska Kennelklubben svarar för registrering och arkivering av resultaten från jaktprov och utställningar. Svenska Dreverklubben föreslår av staten ersätter hund som dödats, avlivats eller skadats av rovdjur med det belopp som hunden är försäkrad för vid tillfället. Försäkringsbeloppet skall styrkas med resultat från jaktprov och utställningar och gällande försäkring. Svenska Dreverklubben föreslår också att oförsäkrad hund ersätts med styrkta kostnader, dock lägst 10000 SEK. 7. Medverkan i rovdjursförvaltning Svenska Dreverklubben har ett intresse av att medverka i rovdjursförvaltningen på regional nivå genom sina lokalklubbar. Frågan är speciellt intressant för de lokalklubbar som har en permanent vargstam i sina områden. Ett samarbete kan betyda att målen för rovdjurs-förvaltningen uppnås snabbare och utvecklas i samförstånd vilket är bra för alla parter. Svenska Dreverklubben hemställer att former och metoder för
regional samverkan utvecklas snarast. Christoffer Schildt |